Jesus Kristus är den samme,
igår, idag, så och i all evighet!
|
Följande berättelse beskriver vad som ledde till att Hebréerbrevet 13:8, ”Jesus Kristus är den samme igår, idag, så och i all evighet” blev den grundläggande bibelversen för Dynamis Världsmission. |
Under Christopher Alams första resa till Polen, blev han vän med Mr. Szymynski, en romersk katolsk präst i Poznan, Polen. Mr. Szymynski gav Christopher en öppen inbjudan att predika i hans församling när som helst, och i början av 1980-talet betjänade Christopher regelbundet församlingen.
Skaror av människor brukade komma till mötena och förväntade sig ett mirakel från Gud. Kommunister och ateister, många med stora behov i sina liv, var ofta närvarande, och för många var detta första gången som de besökte en kyrka.
Christopher predikade ett enkelt evangelium om Jesu korsfästelse och uppståndelse. När de hörde Guds ord började tro att växa i människornas hjärtan. Nästan alla som inte redan hade tagit emot Jesus Kristus som sin Herre och Frälsare öppnade sina hjärtan och tog emot honom. Efter budskapet bad Christopher för de sjuka och Gud svarade med sin mirakelgörande kraft.
En kväll frågade Christopher vilka som behövde ett mirakel från Gud och nästan alla ställde sig upp. De bildade en lång kö som formade sig runt lokalen. När de kom fram till Christopher lade han sina händer på var och en och bad i Jesu namn.
Det fanns en kvinna i kön som satt i rullstol. När hon kom fram till Christopher, frågade han vad som var fel med henne. Hon svarade att hon varit förlamad under de senaste elva åren och att hon inte kände något i sina ben och fötter.
Christopher frågade kvinnan, ”Vad vill du att Jesus ska göra för dig?”
”Jag vill bli frisk”, svarade kvinnan.
Han förklarade att Gud kunde bota henne ögonblickligen eller steg för steg under en längre tid. Han frågade henne vilket som hon hade tro för och hon svarade att hon hade tro för bägge. Christopher förstod då att hon inte hade någon tro alls. När han tittade på henne visste han i sitt hjärta att han inte kunde låta henne gå; han upplevde att Gud ville göra någonting för henne. Vad förstod han inte riktigt, men han visste att det fanns någonting där som han inte ville gå miste om.
Christopher fortsatte med att lägga sina händer på henne och be för henne i Herren Jesu namn. När han hade slutat att be utropade han, ”I Jesu namn, stå upp och gå”!
Även om hon ansträngde sig för att lyfta sig själv ur rullstolen, var hennes ben odugliga. Christopher lade sina händer på henne igen och bad. När han gjorde det råkade han titta över hennes huvud på den långa kön bakom henne. I det ögonblicket, såg han vår Herre och Frälsare Jesu Kristi underbara ansikte som tittade på honom med ögon fulla av kärlek.
Christopher blev som förstenad och allting verkade stå stilla. Då hörde han orden, ”Jesus Kristus, den samme igår, idag, och i all evighet”. Dessa ord elektrifierade hans själ och någonting kraftfullt tog tag i Christophers hjärta. Han talade ut högt, ”Om vår Herre Jesus är den samme idag och han är här just nu, är det omöjligt för denna kvinna att inte bli helad. Det är omöjligt för henne att återvända hem förlamad!”
En ande av tro tog tag i hela hans varelse. Inte på grund av Christopher, utan på grund av Jesu närvaro. Christopher beskriver att i detta ögonblick var det helt omöjligt att tvivla. Han omgavs av Guds närvaro, och i denna underbara närvaro är allting möjligt!
Christopher instruerade sin tolk samt en ung präst som stod nära honom att resa upp kvinnan från rullstolen. De höll upp henne med hennes livlösa ben dinglande. Christopher började proklamera Guds ord;
”Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade. ”Lova HERREN, min själ, ja, hela mitt inre skall prisa hans heliga namn! Lova HERREN, min själ, och glöm inte alla hans välgärningar, han som förlåter dig alla dina synder och botar alla dina sjukdomar”.
Bibeltext efter bibeltext strömmade som en flod ut ifrån hans mun, och Christopher citerade t.o.m. bibeltexter som han aldrig hade memorerat.
Snart började Guds kraft att röra sig över hela hennes kropp. Hennes ben började vibrera och skaka när liv strömmade igenom henne. På Christophers tilltal, släppte tolken och prästen henne. Hon stod själv! För första gången på 11 år, stod hon på sina egna ben, i egen kraft.
Under fyrtiofem minuter fortsatte Christopher att arbeta med henne tills hon kunde gå, springa och prisa Gud. Hon var fullständigt helad och fullkomligt återställd!
Den anda av tro som gripit tag i Christopher lyfte när det totala helandet var manifesterat. För ett ögonblick kunde han helt enkelt inte tvivla på Guds fantastiska helande kraft, och i nästa ögonblick kunde han inte fatta vad han just bevittnat. Christophers sinne försökte omfatta storheten i detta fantastiska mirakel.
All ära och pris till vår Herre Jesus som gör det omöjliga möjligt. Gud i sin godhet, går bortom människans tro. Hans nåd överskuggar vår tro på ett fantastiskt sätt. Låt oss alltid vara tacksamma för att Han aldrig ger i enlighet med vår ynkliga tro, utan att Han ger utöver och bortom allt vi kan be om eller föreställa oss, i enlighet med hans nåd som är mycket större än vår tro någonsin kommer att bli.
”Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen” (Ef. 3:20-21).